Äkta gott

Det är gott med smoothie! Vi har ätit en hel del smoothie sedan i maj när vi lärde oss det av Kicki i Matupproret. Nu är det Anna som gör smoothie åt oss så fort det finns leopardbananer hemma. En banan, några matskedar bär (idag var det blåbär) och mest naturell mild ekologisk yoghurt. Den helfeta yoghurten blir tunnare och drickbar av att blandas med bären, men med den härligt krämiga smaken i behåll. Mmmmmm!

Nu startar vi ett matuppror i Linköping! På en vecka har vi blivit ca 15 intresserade personer som ligger i startgroparna för att först och främst ta reda på hur kommunal mat kommer till barns och äldres tallrikar, och sedan naturligtvis påverka vad som hamnar där.

Nästa vecka kommer Mats-Eric Nilsson till Linköping och det är givet att åtminstone några av oss som har tid den kvällen går dit och lyssnar. Vi har stämt träff så att vi som inte träffats förut får ses på riktigt efter att ha haft lite kontakt per telefon och e-post.

Det här med mat är superhett just nu. Bäva månde kemikalietillsatsindustrin!

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/mat” rel=”tag”>mat</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/matkvalitet” rel=”tag”>matkvalitet</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/matuppror” rel=”tag”>matuppror</a>

Ungefär när det stod klart för oss att Linköpings kommun dragit in mellanmjölken och Bregottet i skolmaten (mer om det här), bad våra barn om att få göra smör hemma. Ja, det var en god idé. Min mamma gjorde det med mig när jag var liten, så jag vet ungefär hur det går till.

Idag satte vi igång att vispa grädde. Nästan ett helt paket på 3 dl hällde vi upp. Det tog en god stund innan det började hända något men sedan blev det vispgrädde på vanligt sätt.

Under tiden hällde jag i ca 1 msk mild yoghurt, ca 1 msk a-fil och 1 tsk creme fraiche. Egentligen hade jag helst velat ta lite vanlig filmjölk eller gräddfil, men det hade vi ingen hemma för tillfället. Då var det väl bäst att blanda lite olika smaker. Sedan började vispgrädden så småningom skära sig precis som den skulle. Och så började den bli gulaktig.

Det började bli vansinnigt spännande nu. Och hur skulle vi göra när det blev för trögt att veva på vispen? Det visade sig att det räckte med att röra med en sked. Nu kom det fram lite kärnmjölk och klumparna blev allt gulare. Och så rätt som det är så hade vi en solgul klump med smör i skålen! En fantastisk känsla – vi har gjort smör.

Klumpen vägde ganska exakt ett hekto. På Arlas normalsaltade ekosmör står det 1,2% salt. Då vägde vi upp ett drygt gram fint havssalt med brevvågen. Sedan knådade vi in saltet riktigt noga och klämde ut den sista kärnmjölken. Färdigt.

Nu provsmakade vi smöret på fullkornsbröd med några klunkar kärnmjölk till. ”Vad roligt det var att göra smör!” sa både våra barn och kompisen som var på besök. Det blev lika gott som smöret vi köper, betydligt gulare, fast förstås dyrare. Grädde är en färskvara som förmodligen kräver större påslag i affären. Sett som en timmes underhållning för en vuxen och tre barn är det å andra sidan mycket billigt.

Jämför enkelheten i att göra smör av grädde med den betydligt mer komplicerade processen att göra ett bredbart fast gult fett av flytande oljor, d.v.s. margarin (mer om det här).

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/mat” rel=”tag”>mat</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/matkvalitet” rel=”tag”>matkvalitet</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/fett” rel=”tag”>fett</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/sm%F6r” rel=”tag”>smör</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/margarin” rel=”tag”>margarin</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/recept” rel=”tag”>recept</a>

På vår skola har de nu tagit bort Bregottet till brödet och det erbjuds endast lättmargarin. Det finns bara lättmjölk och vid vissa mellanmål mellanfil. Det här händer på den ena skolan efter den andra runt om i landet. Anledningen är att Livsmedelsverket rekommenderar även små barn att bara äta lättprodukter. Samtidigt rekommenderas måltider varannan timme för de minsta barnen, för de har ju annars ingen chans att hålla sig mätta. Och detta står i strid med tandläkarnas rekommendationer att äta högst 5 gånger per dag. Suck.

Det tycks inte finnas några vetenskapliga bevis för att mjölkfett är farligt. Däremot finns det bevis för att margarin är allergiframkallande.

Vill du lägga en röst för valfriheten att välja smör och standardfeta mjölkprodukter i skolan har du chansen här: namninsamling för möjligheten att välja smör/Bregott och fullmjölk i skolorna.

Ibland funderar jag över det faktum att det mesta av den mat vi äter i vår västerländska kultur är förpackad i plast. För ett antal år sedan debatterades mjukgörare från plasten kring ost, och vi blev uppmanade att kasta den första ostskivan som var bemängd med ämnen från plasten. Men sedan blev det tyst. Min man säger att Bregott i små plastbyttor brukar smaka plast (själv äter jag mycket sällan ute) och då börjar man fundera på om man trots allt ska vara glad att våra barn hellre äter knäckebrödet i skolan torrt för att de tycker rumsvarmt Bregott är för blaskigt. Där har de nämligen dessa små byttor.

Mjölkkartongerna är plastklädda invändigt, den mesta osten, smörgåsfetter, det mesta brödet, tofu, frusna matvaror, en del sorters honung – få varor säljs utan plastförpackning. Även det som säljs i glas kanske har framställts, transporterats eller förvarats i plastbehållare och locken på flaskor och burkar är mestadels av plast eller klädda med plast.

Undantagen är mjöl och vissa gryner, knäckebröd och en del kex och kakor, juice som tydligen är för stark för plast och alltså förpackas i aluminiumklädd papp, en del färsk frukt och grönt, potatis och kanske några saker till.

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/mat” rel=”tag”>mat</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/matkvalitet” rel=”tag”>matkvalitet</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/plast” rel=”tag”>plast</a>

Vi odlar det mesta av de rotsaker och den potatis vi äter och försöker köpa av bönder i trakten, men blir i alla fall tvungna att ibland köpa en del, särskilt morötter, i butik. De senaste åren har de alltid varit tvättade och de är inte datummärkta, så att man kan kontrollera att man inte får någon påse som råkat bli kvar från förra eller förrförra eller förrförrförra leveransen.

I höst har Änglamarksmorötterna varit under all kritik, både halvruttna och beska om vartannat. Rotsaker ska vara jordiga tills man skalar dem för att äta dem! Tvättningen förkortar hållbarheten och kvaliteten avsevärt.

Vem vill egentligen ha dessa usla morötter?

Läs även andra bloggares åsikter om <a href=”http://bloggar.se/om/mat” rel=”tag”>mat</a>, <a href=”http://bloggar.se/om/matkvalitet” rel=”tag”>matkvalitet</a>